Tändstickspalatset uppfördes under 1920-talets glansdagar inom Swedish Grace-epoken. Byggnadsarbetena pågick 1926–1928 vid Västra Trädgårdsgatan i Stockholm, under ledning av arkitekten Ivar Tengbom.
Historisk bakgrund
Ivar Kreuger, finansmannen och vd:n för Svenska Tändsticks AB, ville skapa ett pampigt huvudkontor som ett veritabelt palats – en symbol för Kreugerkoncernens mäktiga imperium. Byggnaden utformades därför som ett påkostat verk i nordisk klassicism, med eleganta proportioner och tidstypiska detaljer.
Arkitektonisk betydelse
Tändstickspalatset förkroppsligar inte bara Swedish Grace-stilen utan markerar också en milstolpe i svensk arkitekturhistoria, där Tengboms mästerskap lyser igenom i dess storslagna fasad och harmoniska former.
Ivar Kreuger skulle “manifestera sin nyvunna ställning i svenskt näringsliv. Önskemålet var en representativ arkitektur med förmåga att skänka legitimitet åt företaget och dess intressen.”
Ur boken av Anders Bergström
“Arkitekten Ivar Tengbom – byggnadskonst på klassisk grund.”
En stor portal med dekorativ järngrind och kolonner i rader välkomnar till en innergård, från entrén på Västra Trädgårdsgatan 15.

Innergården i Tändstickspalatset pryds av en central fontän med en marksten som avbildar Prometheus med facklan – symbolen för hur han skänkte elden till människan. Denna ikoniska figur vävs samman som ett enhetligt tema och syns även på flaggan utanför entrén.

Balkongräcken och andra smidesdetaljer, inklusive portalens utsmyckning, följer ett enhetligt stil- och temamönster genom hela Tändstickspalatset. Dessa utfördes av H. Bengtssons Smidesfabrik efter formritningar från Robert Hult och Gustaf Cederwall.

Kreugerkraschen slog till så sent som 1932, strax efter Tändstickspalatsets invigning. Byggnaden förkroppsligar därmed inte bara 1920-talets glans utan även Kreugerimperiet – från lysande uppgång till dramatisk fall. Tändstickspalatset står kvar som en tidlös hyllning till Ivar Tengboms arkitektur och nordisk klassicism, en påminnelse om både kreativ höjdpunkt och ekonomisk tragedi.
Från 2018 ägs fastigheten av Anders Bodin Fastigheter och ett flertal företag har sina kontor här.